Räntefördelning är en skatteregel som främjar eget kapital hos enskilda näringsidkare och vissa typer av företag, som handels- och kommanditbolag som inte har kapitalinsatskrav som aktiebolag. Tidigare användes egna uttag och negativt kapital som förmånliga skattemässiga lån, vilket ledde till att räntefördelning infördes för att motverka detta. Positiv och negativ räntefördelning tillämpas beroende på kapitalunderlaget, där underskott genererar räntekostnader och överskott genererar ränteintäkter. Den positiva räntefördelningen infördes för att jämna ut skattefördelarna mellan olika företagstyper.
Vad är räntefördelning?
Beräknad ränta kan flyttas mellan näringsverksamhet och kapital för enskilda näringsidkare och svenska dödsbon. Positiv räntefördelning sker om kapitalunderlaget överstiger 50 000 kr, där avkastning flyttas från näringsverksamhet till kapital. Vid negativt kapitalunderlag, under -50 000 kr, sker negativ räntefördelning, där en utgiftsränta flyttas från näringsverksamhet till kapital som ett avdrag.
För fysiska personer och dödsbon som är delägare i handelsbolag tillämpas liknande regler, där kapitalunderlaget beräknas utifrån den justerade anskaffningsutgiften för ägda andelar. Räntefördelning sker inte om kapitalunderlaget är högst 50 000 kr. Resultatet av näringsverksamheten beskattas i princip som om kapitalet utgjort 0 kr, med undantag för mindre belopp som inte räntefördelas.
Vem får göra räntefördelning?
Både enskilda näringsidkare och fysiska personer, inklusive svenska dödsbon som är delägare i handelsbolag, genomför räntefördelning. Räntefördelningen görs individuellt för varje delägare, oavsett om det är för aktiv eller passiv näringsverksamhet.
Positiv räntefördelning
Positiv räntefördelning beskattar avkastning från investerat kapital som kapitalinkomst, ej näringsverksamhet. Om du inte använder ditt positiva räntefördelningsbelopp, kan du spara det för framtida år.
För den senaste årets skattehantering kan positiva räntefördelningar göras om, om det finns ett överskott på kapital på över 50 000 kr i verksamheten. Detta kapitalöverskott inkluderar både enskilda näringsidkares egna kapital och delägares justerade anskaffningskostnader i handelsbolag. Vid flera verksamheter krävs det att det samlade kapitalöverskottet överstiger 50 000 kr för att möjliggöra positiva räntefördelningar. Att genomföra positiva räntefördelningar är valfritt, men om någon verksamhet har ett negativt kapitalöverskott kan det bli nödvändigt att genomföra negativa räntefördelningar. Ej utnyttjade fördelningsbelopp kan sparas för framtida år och ökar möjligheterna till räntefördelning.
För en positiv räntefördelning inom näringsverksamhet används en beräkningsformel. Den innebär att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan vid årets slut, ökad med 6,0 procentenheter (minst 0%). Om räkenskapsåret är avvikande från tolv månader justeras beloppet därefter. Normalt överförs endast det justerade resultatet från näringsverksamheten till kapital.
Negativ räntefördelning
Negativ räntefördelning innebär att man beskattar en ränta på negativt kapital i näringsverksamhet och får samtidigt avdrag för motsvarande belopp i kapitalinkomster.
Negativ räntefördelning tillämpas när ett företag har ett negativt kapitalunderlag på över 50 000 kr. Vid flera verksamheter summeras kapitalunderlagen för att fastställa om det samlade negativa kapitalet överstiger tröskeln. Även om en enskild verksamhet har ett mindre negativt kapital kan negativ räntefördelning göras för hela beloppet. Dessutom krävs negativ räntefördelning om flera verksamheter har ett sammanlagt positivt kapitalunderlag över 50 000 kr, även om varje enskild verksamhet har ett mindre negativt kapital. Det är obligatoriskt att tillämpa negativ räntefördelning, oavsett om verksamheten redovisar överskott eller underskott.
För att beräkna det negativa kapitalunderlaget enligt skattereglerna, multipliceras det med den aktuella statslåneräntan vid utgången av föregående november. Denna ränta justeras med minst en procentenhet. Det är viktigt att notera att statslåneräntan aldrig kan vara lägre än 0,5 procent. Kapitalunderlaget inkluderar både eget kapital för enskilda näringsidkare samt den justerade anskaffningsutgiften för andelar i handelsbolag.
justerade fördelningsbeloppet
Vid räkenskapsår som är längre eller kortare än tolv månader, justeras fördelningsbeloppet. Om det finns ett sparande av fördelningsbelopp och det uppstår ett negativt fördelningsbelopp under beskattningsåret, ska det sparade beloppet först kvittas mot det negativa. Om beloppet fortfarande är negativt, ska det reducerade beloppet fördelas mellan näringsverksamhet och kapital. Det sparade fördelningsbeloppet inkluderas i kapitalunderlaget innan beräkning och kvittning. På så sätt ökar resultatet av näringsverksamheten och minskar resultatet av kapital.
Sparat fördelningsbelopp
För att maximera fördelarna med räntefördelning kan det vara fördelaktigt att förstå alternativ när det gäller att hantera sparade fördelningsbelopp. Om du av olika skäl inte kan eller vill dra nytta av räntefördelningens positiva effekter, kan du istället välja att spara hela eller delar av det belopp som skulle ha fördelats till senare år. Det sparade beloppet benämns som sparade fördelningsbelopp.
Det finns många olika anledningar till varför någon väljer att avstå från räntefördelning. Det kan inkludera situationer där resultaten är för låga för att dra nytta av fördelningen, eller där man önskar höja sjukpenning- och pensionsgrundande inkomst, utnyttja grundavdraget eller reglera inkomsten för att undvika statlig inkomstskatt.
När det sparade beloppet används är det vanligtvis den skattskyldige som har kontroll över detta. Det kan användas omedelbart, fördelas över flera år eller sparas obegränsat antal år, beroende på individens behov och situation.
Det är viktigt att notera att räntefördelning ska göras för varje enskild näringsverksamhet. Det innebär att sparade fördelningsbelopp i en verksamhet inte kan överföras till en annan. Genom att förstå dessa alternativ och regler kan man effektivt planera och optimera sin ekonomiska situation.
Kvitta sparade fördelningsbelopp mot negativa belopp
Enligt skattelagen (33 kap. 7 § IL) är det obligatoriskt att använda sparade fördelningsbelopp för att kvitta negativa belopp när de uppstår. Det är av yttersta vikt att notera att sparade fördelningsbelopp måste inkluderas i kapitalunderlaget för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag innan det nya fördelningsbeloppet beräknas och kvittas.
För lågt kapitalunderlag
Under år då det positiva eller negativa kapitalunderlaget i verksamheten inte överstiger 50 000 kr, tillämpas ingen räntefördelning och möjligheten att spara fördelningsbelopp begränsas. Eventuellt sparade fördelningsbelopp överförs automatiskt till det kommande året och kan inte användas för att kvitta mot negativa fördelningsbelopp under dessa år.
