Det är viktigt att vara medveten om att beskattningen i enskilda firmor är mer komplex än i aktiebolag. Även om det kan finnas fördelar med att driva en enskild firma, såsom lägre skatt på vissa intäktsnivåer, mindre administrativt arbete och färre regler att följa, så är det tyvärr inte en enkel skattesituation att hantera.
Som företagare med enskild firma måste du deklarera och betala inkomstskatt samt socialavgifter på överskottet av din verksamhet genom F-skatt.
Vad baseras skatten på?
Skatter kan vara förvirrande och många tror att ens skatt beror på uttag från sin enskilda firma, men så är inte fallet. Istället beräknas skatten på ens skattemässiga resultat i firman, som är intäkter under året minus avdragsgilla kostnader plus eller minus vissa justeringar. Det spelar ingen roll om man tar ut pengar eller inte. Skillnaden från aktiebolag är att man inte kan ta ut lön och betala skatt på det, förutom när det påverkar räntefördelning och expansionsfond.
Man kan alltså inte tänka som i ett aktiebolag, där man tar ut lön och betalar skatt på det. Det finns dock några undantag, till exempel påverkar egna uttag underlaget för räntefördelning och expansionsfond.
Inkomstskatt och egenavgifter
Som enskild näringsidkare betalar man inkomstskatt och även egenavgifter. Om man har en aktiv näringsverksamhet betalar man egenavgifter enligt beskattningsåret, medan passiva näringsidkare betalar löneskatt på 24,26%.
Nivån på egenavgifterna beror på vilket år man är född. För personer födda 1937 och tidigare är egenavgiften 0%, medan de som är födda mellan 1938-1956 betalar 10,21%. För personer födda mellan 1957-1960 och som tar ut hel ålderspension under året är egenavgiften också 10,21%. För att räknas som aktiv näringsidkare krävs det att man arbetar minst en tredjedels årsarbetstid, ca 500 timmar, i sitt företag eller att verksamheten baseras på ens egen arbetsinsats. Annars räknas verksamheten som passiv.
Hur beräknas egenavgifter?
Egenavgifterna, även kallat socialavgifter, baseras på överskottet efter avdrag för egenavgifter. Det vill säga, överskott före avdrag för egenavgifter minus egenavgifter ger överskott efter avdrag för egenavgifter - som är underlaget för egenavgifterna. Du kan välja mellan att använda ett skatteprogram för att beräkna exakt avdrag eller göra en högre schablonavdrag på 25%. Men tänk på att schablonavdraget kan påverka de faktiska egenavgifterna i efterföljande år. Om du vill skjuta upp skatten till framtiden finns det andra mer hanterliga sätt, som periodiseringsfonder.
Se Skatteverket för information om varierande schablonavdrag vid nedsatta egenavgifter.
Hur beräknas inkomstskatten?
I skatteberäkningen görs flera justeringar utifrån underlaget från egenavgifter. Sjukpenning och avdrag för nystartade företag kan justeras. Slutligen landar vi på nettointäkten eller inkomsten från näringsverksamhet. Det är viktigt att notera att inkomstskatt och egenavgifter för enskilda näringsidkare inte betalas en gång om året, utan istället betalas månadsvis under året. Detta beror på att skatten för företag är progressiv, vilket innebär att skatten baseras på den totala inkomsten för en given period. Således betalar man inkomstskatt och egenavgifter i proportion till sin inkomst under hela året, istället för att betala allt på en gång vid årets slut.
Notera att vid preliminär inkomstdeklaration ska du uppge nettointäkten istället för vinsten före egenavgifter. Felaktiga siffror kan leda till högre preliminärskatt.
Inkomst av näringsverksamhet och tjänst, inklusive lön, sjukpenning och föräldrapenning, utgör din förvärvsinkomst. Från din förvärvsinkomst dras grundavdraget och du får beskattningsbar förvärvsinkomst. På detta belopp kan din inkomstskatt beräknas.
Kommunalskatten beräknas på hela beloppet och 20% statlig skatt tillkommer på inkomsten över brytpunkten. Brytpunktenvar 554 900 kr för inkomstår 2022 och är 613 900 kr för inkomstår 2023. Beloppen är högre för personer över 65 år. Skattesatsen variera mellan kommuner och i genomsnitt ligger den runt 31,5%.
Skatten för enskilda företag ingår i din privata inkomstskatt och påverkar både din slutliga skatteskuld eller skatteåterbäring. Som företagare får man vanligtvis inte sin skatteåterbäring förrän under hösten, istället för vid midsommar som privatpersoner. Detta kan dock variera något.
