Fyra kategorier (K1, K2, K3 och K4) - K-projektet
K-regelverken är en kategorisering för företag i Sverige baserad på deras storlek och verksamhet. De fyra kategorierna är K1, K2, K3 och K4, där K1 beskriver de minsta företagen och K4 de största och mest komplexa företagen. Kategorierna påverkar vilken typ av regler och rapportering företaget måste följa.
För att avgöra vilket K-regelverk ett företag tillhör (och/eller bör tillämpa), måste man bedöma en rad faktorer såsom omsättning, antal anställda, företagsform, osv. Dessa faktorer samverkar för att avgöra vilket K-regelverk företaget tillhör och påverkar deras rapporteringsskyldigheter och de regler som måste följas.
För att säkerställa att företagen är i linje med de gällande lagarna och förordningarna, är det viktigt att de har en god förståelse för K-regelverken och deras betydelse för deras verksamhet. Genom att följa regler och rapportera korrekt, kan företagen undvika eventuella sanktioner eller böter från myndigheter. Företag i högre K-kategorier, såsom K3 och K4, måste följa striktare regler och rapportera mer detaljerade uppgifter till myndigheter jämfört med företag i lägre K-kategorier, såsom K1 och K2.
Så, om du är företagare eller arbetar med företagsrådgivning, är det viktigt att ha en grundläggande förståelse för K-regelverken och dess innebörd för företagsverksamheter i Sverige.
K1 - Regler för förenklat årsbokslut
Förenklat årsbokslut är ett alternativ till det traditionella fullständiga årsbokslutet och är enklare och snabbare att upprätta. Det som skiljer sig emellanåt är att de tilläggsupplysningar som måste till både balans- och resultaträkningen i ett vanligt årsbokslut inte behövs i ett förenklat årsbokslut.
Vem kan tillämpa K1?
Företag som uppfyller vissa kriterier kan använda regelverket för förenklat årsbokslut. Dessa företag inkluderar enskilda näringsidkare, enkla bolag, ideella föreningar samt handelsbolag med enbart fysiska personer som delägare.
Vem får upprätta ett förenklat årsbokslut?
För att få upprätta förenklat årsbokslut måste den årliga nettoomsättningen normalt inte överstiga 3 miljoner kronor. Gränsen beräknas på individnivå, vilket innebär att verksamheter som exempelvis bedrivs som enkelt bolag kan komma att läggas samman med annan verksamhet som bedrivs av samma bokföringsskyldiga fysiska person.
Normer för förenklat årsbokslut finns för enskilda näringsidkare, enkla bolag, ideella föreningar och registrerade trossamfund. Däremot har övriga företagsformer som enligt lag kan upprätta förenklat årsbokslut, såsom handelsbolag med bara fysiska delägare, ännu inte fått några normer. Detta innebär att dessa företag tills vidare måste upprätta fullständiga årsbokslut. Det går att läsa mer om varför på Bokföringsnämndens (BFN) hemsida om K1 - Handelsbolag.
Förenklingsregler inom K1
Kategori 1 innehåller en del förenklade regler för de allra minsta företagen. Här är en lista över några av de förenklingar som finns inom K1-regelverket:
Mindre krav på information i noterna till årsredovisningen
Färre krav på extern granskning
Möjlighet till simplifierade räkenskapsprinciper
Minskade krav på dokumentation och rapportering
Mindre detaljerad beskrivning av företagets verksamhet
Enklare regler för redovisning av skulder och tillgångar
Förenklad redovisning av resultaträkning och balansräkning
Enklare regler för beskrivning av ekonomiska händelser och förhållanden
Mindre krav på revisorns yrkesetiska och redovisningsmässiga rapporter.
Sammantaget erbjuder förenklat årsbokslut ett lättare alternativ för företag som uppfyller kriterierna, medan andra företagsformer fortfarande måste följa regelverket för fullständigt årsbokslut.
K2 - Årsredovisning i små eller mindre företag
Reglerna i K2 omfattar aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, ideella föreningar och samfällighetsföreningar. K2-regelverket är också, precis som K1, ett förenkligsregelverk men däremot gentemot K3 som annars är huvudregelverket för bolag med skyldighet att upprätta årsredovisning.
Jämfört med K3 så kräver K2-regelverket färre notupplysningar och har färre valmöjligheter då man föredrar en viss enkelhet framför extra detaljer och flexibilitet som annars kan vara nödvändig eller viktig i ett större bolag.
Vem kan tillämpa K2?
Företaget måste vara ett mindre företag enligt bestämmelserna i Årsredovisningslagen (ÅRL) för att få tillämpa K2.
Om företaget uppfyller minst två av nedanstående kriterier under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren är företaget ett mindre företag.
Medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren understigit 50
Företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren understigit 40 miljoner kronor
Företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren understigit 80 miljoner kronor
När kan K2 inte tillämpas?
Bara för att företaget är ett mindre företag så behöver det inte nödvändigtvis betyda att K2 får tillämpas. Det finns en del orsaker till varför du kanske inte får tillämpa K2 även som ett mindre företag.
Företag som är antingen av nedanstående får inte tillämpa K2:
Publika aktiebolag
Moderföretag i en större koncern
Moderföretag i en mindre koncern som upprättar koncernredovisning
Företag som är fysiska personer eller dödsbon
Sammantaget så är K2-regelverket ett förenklat årsbokslutsregelverk för mindre företag enligt Årsredovisningslagen. Företaget måste uppfylla minst två av tre kriterier, såsom lägre medelantal anställda, lägre balansomslutning eller lägre nettoomsättning, för att tillämpa K2. K2-regelverket kräver bl.a. färre notupplysningar än huvudregelverket K3. Däremot får vissa företag, såsom publika aktiebolag, moderföretag i större eller mindre koncerner och fysiska personer, inte tillämpa K2.
K3 - Huvudregelverket för årsredovisning
K3 (Bokförings-nämndens allmänna råd om årsredovisning och koncernredovisning, BFNAR 2012:1) är huvudregelverket för företag som ska upprätta sin årsredovisning. K3-reglerna gäller för aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, företag med stiftelse-liknande former, ideella föreningar, registrerade trossamfund och motsvarande sammanslutningar.
Vem kan tillämpa K3?
Större företag enligt K3 måste uppfylla minst två av tre kriterier: Medelantalet anställda överstiger 50, balansomslutningen överstiger 40 miljoner kronor, och nettoomsättningen överstiger 80 miljoner kronor. Mindre företag som är publika aktiebolag, moderföretag i en större eller mindre koncern som upprättar koncernredovisning måste också tillämpa K3.
Får mindre bolag tillämpa K3?
Mindre företag har en alternativ möjlighet att följa K3 vid sin årsredovisning. Det ger dem en frihet att ta del av den mer anpassningsbara K3-regelverket och samtidigt nyttja lättnaderna som erbjuds för mindre företag. Som ett exempel behöver inte en mindre verksamhet skapa en kassaflödesanalys när de följer K3 i sin redovisning.
K4 - Noterade aktiebolag
Kategori 4-regelverket - Gäller för noterade företag samt de som frivilligt väljer att följa IFRS/IAS-standarden. Externa intressenter som Skatteverket, Bolagsverket, Finansinspektionen, aktieägare och media följer dessa regler noga. Reglerna är avancerade och kostsamma att följa, men är utarbetade främst på EU-nivå.
Hur väljer jag regelverk/vilket regelverk väljer jag?
Ett bra sätt att tänka på det är att välja det enklaste regelverket som får tillämpas - så länge det täcker era egna krav på rapporter m.m. Det gör det enklare och kan därför spara både tid och pengar för företaget.
Använda ett högre regelverk än vad som krävs?
Det är däremot viktigt att också tänka på framtiden. Växer företaget mycket? Finns det särksilda framtidsplaner för företaget som kan kräva att ett annat regelverk tillämpas? Då kan det vara smart att välja ett regelverk som kanske skulle anses vara högre upp och på så sätt slippa bytet av regelverk senare.
Anledningar att välja K1:
Om du får och därmed upprättar ett förenklat årsbokslut så måste det förenklade årsbokslutet upprättas enligt K1 reglerna.
Anledningar att välja K2:
För mindre företag
Inga eller få anställda
Inga större tillväxtplaner
Saknar planer på att involvera finansiärer
Inga externa långivare
Anledningar att välja K3:
För företag med tillväxt eller planerad tillväxt
Redovisa immateriella tillgångar i balansräkningen
Företaget har externa intressenter och finansiärer (vill oftast se en mer komplex årsredovisning)
Om du planerar att ta in delägare
Byte mellan kategorier/regelverk - Hur, när och kan jag byta?
Ett företag kan byta mellan K-regelverken så länge det är förenligt med god redovisningssed. Att byta mellan regelverken är i sig att byta redovisningsprinciper - det är därför viktigt att ha goda anledningar inför bytet. Oftast så finns det särskilda krav på hur bytet ska upplysas om och/eller redovisas i t.ex årsredovisningen.
