Det är vanligt att man handlar med faktura som både konsument och företagare, men vad gäller egentligen när man har valt fakturaalternativet? Många handlar på faktura utan att veta vad villkoren faktiskt är för något - oftast så läser man inte det finstilta.
Man kanske enkelt glömmer bort att en faktura inte behöver ge 30 dagars betalningsfrist, en dröjsmålsränta på 8% eller att en påminnelse kommer att skickas om du t.ex aldrig fick fakturan eller om du glömt eller missat att betala i tid.
Faktura från företag till konsument
Det finns ingen lag som reglerar betalningsfristen på en faktura när en privatperson (s.k. konsument) väljer att betala med faktura. Det är då företaget som sätter sitt villkor och konsumenten som antingen accepterar detta eller ej.
När konsumenten har accepterat att betala med faktura så har man ingått ett avtal där man har accepterat villkoren. Det går därför inte att klaga på betalningsfristen i efterhand.
Om en konsument inte betalar sin faktura i tid så kan företaget skicka en påminnelse till konsumenten. Påminnelseavgiften är en summa som företaget kan lägga till på den ursprungliga fakturan för att uppmärksamma konsumenten på den förfallna betalningen.
Det är viktigt att påminnelseavgiften är nämnd i det ursprungliga avtalet mellan konsumenten och företaget. Enligt svensk lag får påminnelseavgiften inte överstiga 60 kronor och företaget får bara kräva påminnelseavgift en gång. Det är viktigt att konsumenten är medveten om företagets påminnelsevillkor innan hon eller han handlar av företaget.Företag har alltså rätten att skicka en påminnelse och lägga på en påminnelseavgift till den ursprungliga fakturan om betalningen inte sker i tid.
Faktura från företag till företag
Det finns inte särskilt mycket reglering på betalningsfristen när företag köper av företag med alternativet faktura heller. Det finns däremot, jämfört med företag till konsument, ett krav på att betalningsfristen inte får vara längre än 30 dagar.
Detta hör till ett EU-direktiv som kom efter att EU-komissionen tröttnade på att stora företag och myndigheter var dåliga på att betala fakturor i tid. De hade redan 1995 uppmanat EU länder att ta tag i sena betalningar - dessutom så använde stora företag ofta gränsen på 60 dagar som ett påtryckningsmedel mot leverantörer.
En leverantör har rätt, när en annan näringsidkare inte betalar en fordran i tid, att ta ut en förseningsersättning på max 450 kr utöver dröjsmålsräntan på en faktura. Förseningsersättning kan bara tas ut av näringsidkare och myndigheter, ej av konsumenter.
Vad säger lagen om dröjsmålsräntan?
Alla leverantörer som ställer ut fakturor har rätt till en dröjsmålsränta vid uteblivna betalningar. Det får avtalas om vad räntan ska ligga på men det finns några lagar som reglerar företagens rätt till dröjsmålsränta samt hur hög dröjsmålsräntan får vara.
Vad säger lagen om förseningsersättning?
När en näringsidkare inte betalar en fordran i tid har du som leverantör rätt att ta ut en förseningsersättning på 450 kr, utöver dröjsmålsräntan. Denna rätt till förseningsersättning gäller dock endast för näringsidkare och myndigheter, inte för konsumenter.
För att kunna ta ut förseningsersättning behöver du som leverantör inte vidta några särskilda indrivningsåtgärder, men du måste ha rätt att ta ut dröjsmålsränta vid förseningen.
Observera att förseningsersättningen på 450 kr inkluderar påminnelseavgifter, inkassokrav och eventuell upprättad amorteringsplan. Du kan alltså inte först ta ut 450 kr och sedan lägga till ytterligare avgifter.
